15 september skynda dig! och se till att vara torr som fan!


Försöker finna någon slags motivation till motion. Svårfunnen den där motivationen.
Får vänta minst två veckor till innan vi får komma till Gröndal igen fick vi veta idag. Kanske två veckor innan vi får flytta in på ett cementgolv med hål i. Det i väntan på att golvet ska läggas och väggarna målas. Blir bra, för då är vi hemma i alla fall.
Men JÄVLAR för att det inte hade torkat upp!
Cementgolv med hål i, jag längtar efter dig så jag tror att jag spricker! Känns som den där känslan av att vänta på personen man är så gruvligt förälskad i när den är långt långt borta, man lixom bara FAN!

VARNING! för obehag


Det är nog det läskigaste jag sett. Hurrrven!

OMG!


Jag vet inte vart det kom ifrån, men som alla andra antar jag så är småbesattheten i gulliga djur ostoppbar. Igår fick jag nog det finaste någonsin skickat av min exkollega Världens häftigaste Marie som bara gör klassikern, bara sådär, så jäkla ballt! Hönans min är ju obetalbar! Eller är det en tupp? Må va, fågeldjuret!! OMG

Vad jag pysslar med i väntan på att komma hem

Har rensat bland blommorna idag. Nu kanske grannfrun går bananas. Väntar med spänning på morgondagen. Ja, hon skulle ha vattnat blommorna här hos Pers föräldrar medans de var borta. Nu är jag här och förstör hennes ansvarsområde. Det har lett till en smått förvirrad, smått hysterisk vattningssugen tant och hennes eftersläpande gubbe. Rätt gulligt och spännande. Även ett " sådär ska jag aldrig bli, lova mig själv de" att skriva upp i boken.

tjusigt i köket




Vi flyttade in i översta bilden. Just nu flyr vi den understa. Om några veckor är vi tillbaka i den första. Obeskrivlig längtan, omöjligt att säga för många gånger.

18:07 till 19:07

Bild: ?

° Det här inlägget börjar nu! kl 18:07. Jag hämtar en kopp kaffe.
° Är tillbaka vid datorn 18:12. Passade på att tömma diskmaskinen. Nu ska jag vänta på att kaffet svalnar samtidigt som jag hör på små gulliga ljud från en sovande Walter och roliga röster från Värmlands lokala nyheter på svt.
° 18:20 Hör att tvättmaskinen öppnas. Doppar en kaka i det fortfarande för varma kaffet och Walter vaknar. Småpratar med en mycket glad och pratsjuk minipojke.
° 18:27 & kaffet är perfekt varmt. Fnissar åt ett inslag på landet runt och önskar Walter hade förstått så vi kunde skrattat åt det ihop.
° 18:34 och kaffet är uppdrucket. projekt hänga tvätt inleds
° 18:40 tvätten upphängd
° 18:45 hämtat en ny kopp kaffe
° 19:05 kaffet är perfekt varmt igen.

Har mellan tiderna, gjort en son nöjd och mätt, pratat med min kille ätit en kaka och konstaterat att " landet runt" är ett genialt program!

kära em.




Jag har tur.
Hon som är min dagbok sedan sådär långlång tillbaka fick en urgulli tjej just innan vi fick Walter. Kan någon ens ana vilket lyx det är?! Hon får frågorna, det är med henne jag har samtalen, ja om hur det känns, om hur kul saker kan vara eller hur mycket svårare vissa saker är än man kanske anat. När Henny tokskrattat så vet jag att ja.. det kan ju inte dröjja allt för många veckor nu...
Oj så glad jag är för att jag har henne finaste em.
pst! om man trycker på em. så kommer man till hennes twitter

En mamma på besök


Imorgon kommer min mor hit! Ja till Karlstad. När olyckan är olyckan så får man se till att krossa den genom att lura den och gå runt den. Så imorgon hämtar vi henne på tåget. Ska bli så fint att ha henne här om än det bara är över ett dygn ( ja hon reser tillbaka till Stockholm och Umeå ).
Familjepeppen!

Jag tror jag har förstått nu


Det där med villkorslös kärlek. Jag tror mig ha förstått konceptet från andra hållet nu.

Under ett tak på hammarö


När Walter äntligen hade somnat om med sitt lilla huvud mot min hals så hoppade Guiness upp i sängen och la sitt huvud mot Walters små sparkande fötter. Sen sov vi så i en timme till.
Det är extra fint när hela gänget är på plats. Nu pratar den ena den andra snarkar den tredje dricker kaffe och fjärde jobbar för fullt. Ett bra tak att vara under.

Förändring bara sådär är av bästa sort ibland

Adios blonda hår, ses igen någon annan dag!

Det världsliga: Golv

Det är ganska så skönt att ha mer världsliga ting att tänka på så som golv. Golv är dundersvårt har jag nu kommit fram till. Mörkt? Ljust? vågat? Hållbart?
Just nu gillar jag dom här golven en massa. Om 10 minuter kan jag ha ändrat mig. Tror jag behöver hjälp på riktigt med det här.

tomt på ord


Men det handlar om att jag ännu en gång ser cancern som vill "vinna". Det går inte att ens försöka beskriva. Ett sätt att försöka hjälpa utrotningen av hemskheten här . Och mirakel sker! Den jäkeln ska inte inte få vinna igen! Det gå lixom inte.

funderar högt här

Bild: ?

Written by Alex Skrev om att skola in sina barn tidigt eller ej på förskola.
Det med förskola har börjat dyka upp i mina tankar mer och mer om än jag tycker att den tanken skulle kunna få hålla sig gömd ett bra tag till. Men då det ska anmälas intressen hit och dit så är det dags för oss att tänka på det hela.
Med hur vår situation ser ut främst min ovissa, så kommer det nog bli så att Walter börjar dagis tidigt.
Det som är lustigt här är dock de som jag frågat om råd ( människor i allmänhet med erfarenhet ) höjer ömsom på ögonbrynen ömsom tycker tidigt är en god idé.
Något som alla dock har haft gemensamt är pratet om det dåliga samvetet, där vill jag nog även tillägga mindervärdeskomplex gent emot hur saker " ska vara " enligt "?".
Samma dilemma som att helamma eller inte, kejsarsnitt eller inte, sömnmetoder hit och dit, vagnmodell, ja allt i all evighet.
Det här med barn är ju ganska mycket av ett samlande av dåligt samvete och iaf jag, kan betala så mycket som jag har möjlighet till bara för att Walter självklart ska ha det så bra som det absolut är möjligt.
Men egentligen så handlar det vel om hur jag som mamma och min sambo som pappa känner att det är bäst? Hur vi alla tre mår bäst, och får ut så mycket som möjligt av vår tid. Om jag vill helamma eller inte är det vel egentligen helt upp till mig själv, en helammande mamma som inte känner att det känns bra måste ju vara alla gånger må bättre av att få ge ersättning ibland än inte och utan dåligt samvete och dömande känslor. Och barnet, det mår vel som bäst med en mamma som får må så bra som möjligt?

Jag är en slav under det dåliga samvetet, det vet jag, jag erkänner, kanske först av alla. Men samtidigt är jag så leds på det. Folk har ju fått barn i alla tider och magkänslan, det sunda förnuftet, personliga relationen har ju fungerat förr?

Nu ska vi snart och väga och mäta matmonstret, tjohoo!

t/rt stay positive


Det här med att inte ha sitt eget hem tär lite på krafterna. Visst, man ska inte klaga,men visor om att vi har tak över huvudet och en försäkring folk har det värre besparas gärna. Det är ändå hemskt, för jag tycker det.
Jag saknar allt med att inte ha vår egna dörr att gå in igenom. Allt blir så mycket krångligare, svårplanerat, långsamt, dyrt.
Fast på det så ser jag till att njuta varenda sekund jag bara kan här på hammarö. Här är det lugnt och skönt, en massa tv-kanaler om det regnar, och en altandörr att öppna så smattret på taket kan få spridas inomhus. Om det är sol så kan det hängas tvätt, lösas korsord, eller vad som helst man kan ha en altan till. Det är lyx i hemskheten tycker jag nog allt.

Den här teorin om att inte se allt så positivt jämt och påtvingat, utan tillåta sig att bli arg, leds och ledsen för att sedan låta positiviteten vara naturlig och riktig gillar jag och tror på massor. Har i alla fall prövats extremt den sista månaden hos skrivande.
När jag tvingat mig allt för hårt till att "stay positive" så har det bara brakat och rasat sönder. Har jag istället blivit leds, eller reagerat så som jag känt oavsett positivt eller ej har det automatiskt känts lättare. Kanske förstår någon vad jag mena, då är det ju bra

dansande björnar

En body från Mini Rodini med dansande björnar, OMG! Dansande småklumpiga björnar! Walter skriker av lycka, vill ha! Men han får hejda sig. Kanske sen

favoritljudet #2


Nysningarna. Dom är så gulliga så att det svider, studsar, kramar i hjärtat. Gullighetsdöden.

plus på förra


För att förstå mig rätt. Det här är Hammarö igårkväll. Rätt så fint ställe att få hänga ut på medans lägenheten torkar

En vecka på hammarö


Nu har vi spenderat ungefär en vecka och lite till på Hammarö/ Karlstad.
På många vis så känns det så otroligt bra, ja, familjen får en massa massa tid ihop och Walter mår toppen här i den friska luften och lugnet.
Jag är näst intill sanslöst långt ifrån vad ett måste kan tänkas vara.
Vi lixom vaknar, äter, donar och sover. Fy farao å så gott! Skulle kunna jämföras med semester tror jag. Eller är det såhär tanken var att det skulle vara. Grejen med mammaledigheten?



smygkär i karlstad?


Jag tror jag är smygkär i Karlstads second- handshopping. Eller jag har vart på ett ända ställe och jag är såld. Det kostar priser som sig bör, ja en slant. Och människorna där! Jag gick sönder av gullighet, vilket jag lätt gör i Karlstad då alla är så trevliga men så fort jag hör dom prata så fnissar jag lite. Dialekten här är så gullig så att det gör ont.

Utöver det så dansades det square dance på torget idag. Ja då kom ju gullighetsdöden igen.
Undrar mer och mer vad jag gör i storstan. Kanske undviker in i det längsta att bli en square dancare, vet inte riktigt.

OBS! Jag tror att Karlstad även äger rekordet på gulliga/ roliga/ härliga/ fräcka/ vågade tanter. Ska försöka samla några bevis.

ett exempel på tant; matchat vit blus med svarta prickar med vantar, vita med svarta prickar. Till det en lila hemanent och galet mycket läppstift. Anar att tant ser dålig för hon hade målat utanför mer än lite och runt hela munnen.

Se upp! en massa vindruvor på tvättfatet. Viktigt


Klicka på bilden för länk... herreminge! Gillar/ gillar inte skämtah ba ÄLSKAR!
Inte för att jag vill flytta in där ( för jag är ju kär i Gröndal ), för att någon vågar tänka lite mer, lite vidare och göra någonting av de.


LÄNK till fler bilder


Så himla tufft/ sov gott


23:21 Jag går och sover. Känns helt sent. Men det slog mig. Jag har ett barn! ja alltså, jag är en mamma. Coolt va?!
Brukar slå mig det där några gånger per dag. Lika häftigt varje gång.

sov gott

Höstkläder

Fast är promenad ens träning?

Bild från ?

De som känner mig vet att jag tycker att det är så fruktansvärt tråkigt att träna, kanske räcker det med att ha sett mig för att förstå, vad vet jag.
Jag är i alla fall inte träningstypen om man säger så. Jag kan nog tänka mig göra vad som helst, in i det längsta för att slippa ett spinningpass. Men det till trotts så har jag ägt träningskort, två hela gånger! Näst intill oanvända.
Kan komma ihåg känslan när jag slutade använda dom. Det var när jag stog framför någon obegriplig apparat och förstod inte ett smack, och ja, hade svårt att fråga om hjälp ( för det skulle ju vara pinsamt? )
Jag är dock bra på att dölja för mig själv om det är träning eller ej. För brännboll ( som jag förövrigt tycker är rätt trist och tror att näst intill alla håller med mig men inte vågar erkänna) eller kanske fotboll eller en promenad är ju inte träning? Det är ju socialt, kul, trevligt eller rent nödvändigt för att ta sig från punkt A till B.
Nu har jag råkat börja känna och se mina promenader bort till coop extra på Hammarö lite som någon form av träning. LIVSFARLIGT! och vet här inte vad jag ska ta mig till för att stoppa tanken. Det ända jag vet är att jag inte vill besudla promenaden genom att köpa någonting onyttigt. För här har jag ändå ett mission, det finns en kjol som jag vill komma i.

slår vad med mig själv


Kl är 15:48 han har legat såhär sedan 13:? slår vad med mig själv när han vaknar i hungerpaniken. Minifomet väntar här intill. Underbara unge som lärt sig uppskatta grejjen med att sova utomhus i vagnen

Funderingsmaterial

Tänker ibland att jag ska skriva någonting bra och klokt. Något med en konkret mening, en åsikt. Men det händer inte. Andra får lixom ta hand om det. Vet inte vad det beror på att jag ju äldre jag blir desto mindre diskussioner ger jag mig in på. Det är på väldigt många sätt synd. För ett engagemang, ilska, starka åsikter, nägonting att konkret brinna för tror jag även ger syre åt annat i livet. Energi ett jävlar anamma.
Dagens funderingsmaterial för en sån som jag.

Skickat från min iPhone

Åh kanske såhär med

Blir helt skev av alla moderniteter och har svårt att förstå hur tusan jag ska kunna tänkas skriva från min nya smarthet. Måste testas. Funkar det här lixom? Hur får jag med en bild? Gosh!!

Skickat från min iPhone

hemligheterna 5

Hakar på Karins hemlighetsdelande bloggutmaning

1. När någon taggat mig på en bild på facebook så knyter det sig i magen. Taggar som oftast av bilden fort som tusan och försöker glömma att det kanske var/ är verkligheten. Oftast sker det på bilder från dåtiden.

2. Ibland när jag inte orkar fråga för att förstå så låtsas jag bara hålla med för att slippa ett långt svar som jag ändå kommer att glömma. Vill ju inte verka allt för arrogant.

3. Jag är avskyvärt dålig på att fråga om hjälp / säga hur eller vad jag önskar. En fråga brukar oftast börja med en lång rad om och men du behöver inte men om du vill så kanske... och avslutas med ja alltså om det är okej.

4. Jag kan vara på bra humör, men låter helt sjukt leds i telefon händer när störningsmoment, den på andra sidan tuggar tuggummi frenetiskt inträffar som oftast. Blir gaaaaalen på sånt!

5. Oartighet, surhet och fräckhet ( frän, tuff, ball, läcker osvosv same same) är mina pinsammaste. Jag mår allt som för oftast dåligt för den som beter sig på det viset.

Torkar nu bort svetten ur pannan och postar inlägget. Tror på att utsätta sig för läskighetsgrejor för att växa och gå vidare. Nästa gång kanske jag inte ens med min superhörsel hör tuggummituggandet på andra sidan luren. Who knows!?

favoritljudet


Jag har nya favoritljud. Ett är när nappen trillat ur och smaskandet inte finner några gränser. Det brukar ske just innan den stora insomningen som betyder... duscha snabbt som tusan, koka kaffet fort, bädda eller kom ikapp med internet!!

oluktn

Tryck på bild och hitta länk

Något som hände undertiden jag var gravid och som hållit sig kvar i direkt god form är mitt luktsinne. Aldrig har det varit så bra och aldrig har jag varit med om att byta disktrasa så ofta och många gånger under en och samma vecka. Jag stog inte ut och står inte ut med den sura hemska lukten av illa disktrasa, än värre otvättad, eller fuktig handduk som behöver få rätten till att få torka ordentligt. Nä ännu värre, det är när man duschat och torkat sig torr, kommer in i ett annat rum och känner, nämen seriöst jag luktar apa! Då vet man, det är handdukens fel! Den kan vara helt nytvättad, spelar ingen roll, ibland så är den bara inte som den ska.
Hur som haver, detta har då lett till att jag har tvättat snart alla kläder vi hade med oss till Karlstad från källaren. För i källaren aka. evakueringslägenheten så kändes det inte så mycket, vi bor ju som sagt I lukten där, den fuktiga lukten, av dålig handduk skulle jag nog vilja kalla det. Jag längtar tillbaks hem till Gröndal så jag spricker, men dröjer inte så länge. Minst halva tiden har ju passerat, var det en månad?

Oj så mycket strunt jag råkar ut för som mammaledig

Program nummer två av total meningslöshet. PÅ tv3 sänds just nu ett program i hög amerikansk standard Tough love . Tror att det handlar om par som kanske äcklas, bråkas, ogillas, störs osv av varandra, ja jo otrohet verkar vara ett frekvent inslag. Paren i alla fall ska komma sams med hjälp av en Paolo Robertoaggresiv man i beigea kläder matchat med hans hudton ( ja han ser naken ut). Det är superduperkonstigt hela grejjen. Byter kanal med kräkssmak i munnen ännu en gång

DIY or die



När stora jättar klampar in
händer mindre roliga saker och det överallt. Men dom som har mest med pengar vinner som oftast, men kanske inte i längden. Här är bara ett exempel. Diskussionen skulle kunna vara lång om konsumenter hit och dit, val hit och dit, smarthet hit och dit hängivenhet... ja osv.

“It is hard – it would be easier to do it like everyone else is doing it I think,” he said “But we want to stay real and pure.”

Bu för killen i silverkavaj

just nu, nya zeeland top modell. Slibbig snubbe i silverkavaj och bisarra mängder gele i håret säger till supersöta tjejor hur tråkiga blickar de har/ tråkiga personligheter/ fula profiler. Smakar kräks i min mun, smaken försvinner inte fast jag bytt kanal

Vad som saknas, en klagosång

Bild ?

En av de saker jag saknar mest med att inte bo i vårt hem utan på flykt är att inte kunna göra saker när jag känner för det, eller när andan faller in. Kanske lät lite väl drastiskt det där och som en stor lögn. För visst hittar jag på saker när jag känner för det, men det handlar mer om husliga, fixagrejjor. Om jag skulle vilja sy ett par byxor till Walter nu så skulle jag först få honom lugn för att kunna ta vagnen upp en trappa, insatts sen den andra delen. Ska även ha hunnit packa med mig det sedvanliga och inte glömt börschen. Väl uppe så hoppas jag att Walter håller sig rofylld, för nu ska vi hitta en butik med tyg och tråd. Jag är redan innan den här delen som är kanske låt säga en tiondel av äventyret som ett stort frågetecken. Walter kanske har fått en annan plan som är roligare enligt honom .mat. Jag kanske redan har tappat känslan för att göra det jag trodde jag ville. Alltså har jag inte gjort ett nå och måste börja om på ruta ett när andan faller på nästa gång. Hemma så kanske jag hade plockat fram symaskinen i alla fall

förvirrar mig själv

Jag och min kille chattar med någon härlig app. Jag ber han läsa Krisen kan bli en chans för sverige - en debattartikel i aftonbladet. Han svarar något i stil med " vi borde dra nytta av det där" varav att jag svarar någon om att "Walter kanske kan leka med lego tills att han somnar i det och ... osv" ett ledset minibarn stoppar allt annat, tankar, förmågan att formulera sig och ja allt utöver det som rör han som är liten och hur ont det gör i hjärtat när ledsenheten inte verkar ha ett slut just då i det tillfället.

Knut i tanken

Bild: ?

Funderar mest över hur andra nyblivna mammor hinner duscha, sminka sig, torka/ kamma håret, klä sig i något som känns bekvämt och fint samtidigt. På det svara på mail, fixa med tackkort och sånt där, kanske blogga, kanske ta bilder. Jag är ett stort frågetecken. Lägg till prova ut kläder väl i butiken. Där tar mitt förstånd helt slut.

Sen hinner vissa jobba utanpå det. Magi! Jag har tänkt att bli en sån Magi! men om någon månad om det tillåts och går

positivitetsförsök 1


Tillbaka i källaren efter en kort semester till Värmland. Om än jag och Walter vant oss mer och mer med källaren så åker vi nog tillbaka till Värmland en vecka om inte dunderlänge. Där ska vi ta hand om ett hus, hänga på en gräsmatta och sitta under ett tak utomhus när det regnar. Så efter det kommer min mor på besök. Så perfekt!

Har bestämt mig så in i fan att vara positiv nu gällande situationen. Och det som är så lustigt är att det fungerar. Det vet jag iof. redan sedan innan att det gör men nu känns det på riktigt att det fungerar. Grejor ikring känns små och Walters avfyrande leenden känns så otroliga.

Tänk bara en sån grej att vi ser på Oprah nu i en tyginklädd skinnsoffa. Det hade vi aldrig gjort hemma.

Idag har det torkat i en vecka. Minst 3 to go, sicket lyx att det inte blev ett halvår ( det hade inga försök till positivitet klarat någonsin)

Minifom ja tack?!

Minifom verkar fungera bara fint HÄR TAR JAG I TRÄ MÅNGA GÅNGER OM. Så istället för att mitt liv kretsar kring skrik, bajs, rap, mat så kan nu skriket bytas ut mot umgås med vänner/ våga mig iväg mer. Så otroligt härligt. TAR I TRÄ IGEN stänger av datorn och åker till Karlstad

när pappa pratade/ när ska jag sluta vara personlig i internetboken?!?!

Ja kan fortfarande höra hans röst om jag vill. Speciellt när han har pratat in på mitt mobilsvar " men Fia! vart är du? du måste ju svara! " Då var pappa orolig. Han hade ringt kanske två gånger och jag hade missat samtalet/n. Orolig från andra sidan landet.

Eller så kan jag höra " men så roligt! så glad jag blir"
det är min bästa mening att höra

365 dagar av saknad



Så har det gått ett år. Den 5e augusti. Ett datum som jag i ärlighetens namn så gärna glömmer, lägger bakom mig, aldrig mer tänker tanken på. Men så går det inte till, fungerar inte så. Jag har nu varit utan min pappa i ett år. 365 dagar utan min varma, glada, karismatiske, kloka far. Han med alla svaren eller med hjälpen när det inte riktigt gick som det tänkt sig och med glädjetårarna när det gick den raka vägen.
Jag saknar honom ofantligt mycket. Mycket så att det gör ont, varje dag, hela tiden.
Och så mycket har hänt, så många saker som han inte fick vara med om i fysisk person. Det största av allt Walter.
Men att tänka hur Walter kommer till att älska sin far är en mäktig känsla att få känna till. Den kärleken till en förälder är obeskrivbar och visste gjorde jag inte på riktigt förens den dagen han var borta, jag hade mina aningar och jag var så nära att förstå innan, men till hundra procent, icke.

Älskade pappa, jag försöker en gång till genom internet. Om du kan läsa på internet från där du är så vet jag att du gläds med mig och oss. Men jag kan inte hjälpa att sakna dig så extremt, stort, mycket. Riktigt hel blir jag nog inte. Men försöka så gott som möjligt, enbart för att jag vet att du vill. Och glömma. Det kan jag aldrig. Pappa kom hem, för jag längtar efter dig...

minisemester igen


Åker på minisemester till Karlstad i helgen igen! Ska bli sådär underbart skönt. Gräsmatta utanför dörren, lätt luft och kanske ett besök till kyrkan på hammarö där man köper en kanna kaffe plus bröd ( bulle mjuk sockerkaka och havrekaka) för 20 välputsade riksdaler.Bara det ville jag meddela

bara enbart krongligt

Iphone eller HTC köpa kontant eller inte. Eller ska jag sattsa och försöka mig på någon slags sporta osmart telefon och bära runt på dator eller läsa dagstidning till leda på parkbänk med vagn? svårt de här

jaahapp

Bild: ?

I dagarna är jag gräsänklingsmamma. Per är och jobbar, jag och Walter lär oss leva i en annorlunda situation med Per som stöd. Vi lär oss en massa! Igår åkte vi tvärbana, vi drack kaffe på ett fik, vi kollade in vattenskadelägenheten, köpte lite grejor i liljeholmen osv. Var helt stolt och slut när jag kom hem några timmar senare. Lustigt hur jag aldrig någonsin kunnat föreställa mig hur sånna små små saker skulle kunna göra mig så så stolt och nöjd över mig själv.

Nu sover han okej gott, kommer nog vakna snart. Det betyder att jag måste skynda att packa ihop väskan så att det går smidigt att ta sig iväg efter Walters bestyr. Så intressant jag är nu för tiden. Nästan skamligt! Allt handlar om främst Walter, sen vattenskada. Skärpning på mig!

Stockholm -> Karlstad t/rt

Kom tillbaka från Karlstad igår. En välbehövlig och skön helg. Walter har fått lufta sig dagligen på gräsmattan, haft nära möten med Ville hunden och fått träffa sina kusiner igen. Väl tillbaka i Stockholm så har vi flyttat in i en källare i Årsta tillfälligt tills att lägenheten ska bli klar. Låt tiden gå fort!! Jag längtar hem så sanslöst mycket. Men för tillfället är det så varmt i lägenheten så att det omöjligt går att vara där med fläktarna. Nu ska jag diska upp köket.

Laters!