Det man inte måste behöver man inte göra

Önskar att jag just nu och andra dagar tog mig tid och skrev något som kunde vara bra kring exempelvis föräldraledighet, tankar på flytt till varmare land, men går det att flytta rakt in i extremaste kvinnoförtryckarlandet utan att explodera? Om kreativitet, mitt sätt att se kreativt, saknad av att jobba, stressen över att finna ett jobb som passar min framtid. Och så vidare och vidare...
Men jag orkar inte. Ser på Oprah & snyftar lite istället

Orsak till att Årsta är en bra väntplats till att få komma hem igen. Noshörning i cement

Hur långt kan man orka vara leds


Det har fungerat att bo och det fungerar att inte bo hemma, men det börjar göra mig galen, tokig , insane!
Dödsboet vi bor i nu är charmigt på sina vis och jag har en känsla av att tanten som bott här innan skulle jag gillar och vise versa. Men ändå.

När de nu i veckan sas att de nu skulle borra upp hela hallen för att finna problemet ( ja det är fortfarande 100% blött) så nä fan!
De sa samma sak för en månad sedan. Då borrade de en 20x20cm stor fyrkant i ett hörn. Där fanns inget läckage, då tog de helg och semester?!

Efter att ha snorat, lekt mig knäckt av knäckt och febrat mig till bristningsgränsen så har jag nu skickat mail. Tydligt, personligt, ifrågasättande i en nu-måste-någonting-hända-anda. Spänningen är olidlig på svar, det med risk att jag exploderar om jag inte får ett bra sådant. Alltså jag skämtar inte. Exploderar, blir en slamsa på golvet, poff sådär bara!

Obeskrivligt hur mycket jag längtar hem till vår lägenhet nu! Att Walter får somna i vår egna soffa och inte en randoms känns just nu som en overklig dröm.

Vill inte klaga men jag som alla andra HATAR att vara förkyld på riktigt.


Att vara fyrkyld på alla standardens sätt är så himla jobbigt!
Jag blir världens tråkigaste mamma, orkar inte leka eller ens sjunga.
När jag har ont i låt säga en tand. Då kan jag fantisera om att dra ut den kanske. Om extremt kanske hugga ut den och det känns lite bättre för en stund. Om jag har ont i ryggen kanske jag kan drömma om att lixom gröpa ur det onda. Med en förkylning kan man ju inte drömma bort på liknande vis, måste bara stå ut, och de är ju så fruktansvärt trist!
Bara med den anledningen så äter jag glass till middag!

nytt koncept


Han småsnarkar i soffan, jag äter en karamell och tvn står på i bakgrunden. En finfin kväll & vi båda är rätt utslagna efter dagens äventyr. Pappan, han är nere på byn.
Har de senaste helgerna gjort utflykter både lördagen och söndagen. Rätt ovanligt för att vara mig. Jag är av typen att gärna vilja dona hemma, tycker om att vara hemma.
Men det här med utflykterna. Jag gillar de. Hittills var nog skansen bäst, eller kanske fikat med Johanna förra veckan. jajja, ett nytt koncept att gilla mycket i alla fall!
Behöver som oftast någon som drar lite i mig för att sånna saker som utflykter varje helg ska komma igång. Eftersom jag har en sån som drar i mig i mitt liv så är jag tacksam, glad och ja, sådär skönt trött.

helvettes


Det ringde i luren. Det va Jürgen. Killen med hästsvans genom hålet därbak på kepsen som mätar fuktighet i vår lägenhet. Allt är torrt förutom hallen. För mer än två veckor sedan påstods det att de skulle bila upp vårt hallgolv. Det borrades upp en fyrkant á 10x10 cm i ett hörn. Vi fick svaret att nej nej, inte finns det någon läcka inte. Idag är det fortfarande 100% fukt i hallgolvet. Nu, alltså NU några veckor senare så ska man borra upp hela hallgolvet. Om det hade gjorts när det sas, då kanske det skulle vart nu som vi bestämde vilken färg som skulle upp på våra väggar men icket!
Nu har vi varit evakuerade längre tid från vår lägenhet än vad vi hunnit bo där.
Jag vill bryta ihop, gå sönder på mitten och kräkas. Men det hjälper ju inte.
Så jag börjar städa. Nu ska evakueringslägenheten aka dödsboet fixas så pass att jag glömmer att jag har ett riktigt hem. Hemmet som vi äger och betalar lite för mycket för varje månad enbart på grund av att vi älskar stället så.
Skurmedel i sprayflaskmodell med artificiella dofter av rang används och ska användas något för mycket exakt.över.allt!

Pang pang

Blev helt stilla i pappas famn, pionröd i det lilla ansiktet, sen kom skriket och ledsenheten.
Den första sprutan är tagen, gick ju superfint! Pustar ut och somnar skamligt tidigt.

Skickat från min iPhone

Hem är inte där jag lägger mitt huvud

Rummet som är Walters, bild från hemnet och förra ägarnas inredning

Jag längtar hem till mitt hem, vårt hem extremt mycket ikväll. Evakueringslägenheten är helt okej, ska visa mer än bara tokiga tavlor kanske. Trapphuset luktar nu till och med lilja, från liljor som står fint ett fönster i trappen men ändå.
AJ! jag vill hem! och jag börjar tycka att vi fan är värda att få komma hem. Måste ha fått påsamlat så mycke illa och elakt från "karmasidan elakt" så att vi har över om vi råkar göra något knasigt någon gång, ja vad det nu skulle kunna tänkas vara så kan inget slå tillbaka på oss. Eller så är det så att vi samlat ihop så mycket elände att vi får skrapa fram en finfin vinst på en trisslott, eller något annat, fast oj så oväsentligt i jämförelse med att bara få komma hem !

Att vara hemma och kunna vara hemma, så underskattat det är när man inte känner till känslan av att inte ha möjligheten. Bör jag tillägga att Walter 3 månader hunnit bo på 11 olika adresser sedan han kom till världen? Det är tur att han är trygg så länge mor och far är med, annars hade han nog varit en rätt trasig liten pojke vid det här laget.

jajja.. men det blir bra

Årstasnigeln


Den här snigeln har vi pratat om sedan jag var miniliten. Min mormor bodde i en av balkongerna på bilden och min mamma lekte där när hon var liten.
För någon dag sedan var jag och Per ute och gick när vi plötsligt står framför snigeln! alltså DEN snigeln. Så fint! och Årsta med evakueringslägenheten blev genast lite finare. Snigeln ligger bara 100 meter bort med en aldelens egen matbutik. Underbarheten i de!

En tisdag kl 15

Walter sover på en storstor säng iförd "melondräkt" tjusig grabb med andra ord och resten av lägenheten infinner sig i ett slags lugn

Jag vänder på "duken" som är en snyggsnygg sjal från Makia, bästa av bästa, vändbar. Ruskar av mattan även dvs. tyget som jag fann på den där butiken som jag inte kommer ihåg namnet på som i sin tur ligger och täcker mattan under som va snuskig som mattor i evakueringslägenheter verka kunna vara om dom nu har mattor. I den här lägenheten aka dödsboet så finns mattor! eller en matta. LYX!

Min kära mor, Walters mormor, fann ett babygym för 40kr! på loppis för någon vecka sedan. I någon slags rus så satte aktion "pimpa gymmet" igång. Tjusigt och väluppskattad färgbomb som ligger på golvet som en öde lekplats en tisdag kl 15 när ägaren sover på annan plats. Lägger ytterligare ett täcke under och tror nu att gymmet kanske blivit helt otroligt mysigt

Jag kollar mig i spegeln. Mascaran från igår är nu under ögat och jag har helt missat det. För övrigt borde utväxten färgas, kanske borde jag klippa av det en bit. Tanken stannar där, får återupptas imorgon vid 15 tror jag allt

I sovrummet har nu Knodden vaknat. Jag kastar en blick på den deppade gravida kvinnan och förstår fortfarande inte hur det kommer sig att hon kan vara så deppad/ sur. Kanske foglåssningar. Nu är klockan i alla fall Walter är vakentid och nu ska någon timme sådär gå åt att hålla honom så nöjd och glad som det bara går och är möjligt. Då mår vi båda som bäst

Alltså!!!

Har just tvättat och fått Walters fina pyjamas rosa! Förra veckan förstörde jag vita flygplan, de blev grå. Lämnade bilnycklarna i bilen över natten & dagen på en adress mitt i centrala Ume. Bara kräks av tanken om jag kommit ut och bilen varit borta.
Med andra ord, det går inte sjukt bra nu. Och hur får jag den numer rosa pyjamasen med grå ugglor vit med grå ugglor!? Bestörtheten!

Skickat från min iPhone

Minibjörn är en jäkla tuff björn

en lång söndag

Idag har vi åkt tvärbana, tunnelbana, båt, spårvagn, rulltrappa och hiss efter hiss. Det för att besöka skansen, hälsa på i en butik, besöka Alex och Björn för att sen ta oss hem. En underbar, lång och nu trött söndag så lathet är på schemat med middag.

Grejen med tunnelbana och hissar är barriärier som knäcks en efter en. Läskigast är alla långa rulltrappor. Men dom ska övervinnas dom med. bah sådär.

Ps. Järv och björn är coolast

dumheter

Att ha en Knodd att ta med sig överallt gör att tiderna är något svårare att hålla än förritin. Ändå sitter jag framför datamaskinen nu. Dumt. Adjö nu ska vi åka tunneltåg för första gången. Nervöst är förnamnet.