Nu har vi spenderat ungefär en vecka och lite till på Hammarö/ Karlstad.
På många vis så känns det så otroligt bra, ja, familjen får en massa massa tid ihop och Walter mår toppen här i den friska luften och lugnet.
Jag är näst intill sanslöst långt ifrån vad ett måste kan tänkas vara.
Vi lixom vaknar, äter, donar och sover. Fy farao å så gott! Skulle kunna jämföras med semester tror jag. Eller är det såhär tanken var att det skulle vara. Grejen med mammaledigheten?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar