minifom

Ja just! Testar Minifom tips från rara Ulrika. Hittills inget direkt resultat tror jag, lite kräks iof vilket jag kan tänka mig är en mycket bra grej! Håller tummarna och hoppas att gråtattackerna är färre, kortare, bortblåsta imorgon helst! Det sliter sönder mitt hjärta när han skriker och det inte går att hejda. Men jag antar att det är omöjligt att uppskatta någon så mycket som Walter då när han väl fått komma till ro. Hjärtat mitt går sönder minst lika mycket då fast på ett helt annat sätt!

Hotella på hemmaplan

Att bo på hotell i sin hemstad är som att vara på semester på hemmaplan. Så himla härligt! Utanför fönstret låter södermalm. En blandning mellan glada människor, tutande bilar, dunkande bas, hjul och en hel del skratt på kvällen, om dagen samma fast utan bas och ibland något akustiskt band spelandes och hoppandes på slantar i hatten. Det låter främmande och exotiskt som en utlandssemester, men det är hemma fast på en annan adress med en enorm frukost som delas med sjukt många andra.
Sista natten i rum 509, imorgon går äventyret vidare mot Karlstad.

Så fint så det är svårt att vilja sova

Dom sover båda två, och så gott dess utom. Mitt i allt kaos så mår jag så perfekt. Lagom svalt i rummet, rena hotell-lakan, lagom ont i fötterna efter dagens tre promenader, tänker att vi blir än starkare av tråkigheterna och att vi kan så mycket mer än vad vi tror. Dom är så fina! och snart vaknar den ena av dom.

buu!

Att komma ihåg att man va gravid för tre veckor sedan och har en lång väg tillbaka genom att se sig själv på kort. Dagens festliga

Kolik eller allmänt missnöjje nu och då?

Igårkväll fick Walter en gullighets t-shirt av John och Dennis. Går sönder lite smått när jag ser den. Fint i all gråt/ skrik från karten. funderar seriöst på om det är kolik vi har att göra med. Kan ju annars tänka sig vara hela situationen med vattenskadan som gjort honom ledsen näst intill otröstlig. Det ända som hjälper är mat för att sen somna. Antar att dom känner av bra mycket mer än man anar. En evakueringslägenhet är fixad iaf. På söndag har vi ett "hem" tills kalaset är över, hoppas det blir lite bättre då. Annars har vi varit på vår första ensamma promenad idag genom söder. Fint

Tisdagmorgon på LHB

Nu har Walter och jag spenderat våra första två dagar allena ihop. Idag har vi sammanlagt klarat av att äta frukost. Tjusigt!
Vi har förflyttat oss till Scandic Malmen. När jag satt där i lilla hotellbaren och åt frukost tillsammans med Knodden var det omöjligt att inte se mitt förritin passera. Jag va på bild där på ena väggen i Johans fina utställning så det var helt stört omöjligt att få flashbacks till onsdagar på LHB, vin i hand alltid med Emma i mitt sällskap. Imorgon är det jag och Walter, onsdag på LHB 09 istället för 21. Pepp på de!

Så fortsätter de

Från en källare till en överhettad bohemlägenhet på söder. Bör tilläggas att den saknar internet, tv, soffa, en säng för två om ens ena är ca 56 cm hög. Blir spännande det här. Snällt att den lånas ut några dagar ialla fall. Deppar om vart annat men gör allt för att Walter inte ska känna av något konstigt. Hoppas på ösregn imorgon. Då ska jag om så fallet blir ha en heldag med Walter när vi lyssnar på en radio från dåtiden, läser gammal aftonbladet, dricker juice och äter godis. Typ exakt så. Jag är så sanslöst lycklig över att jag har Per nu

lyckligt ovetande parvel

Walter äter lyckligt ovetande om händelsen i Oslo som det saknas ord för. Lyckligt ovetande om vad som sker runt ikring vår lilla familj. Gör verkligen allt för att försöka hålla ett lugn. Tre månader från vårt hem tar dock mycket av paniknerven. Att lära känna ett litet barn, vara ensammen med honom, skapa rutiner, våga åka tunnelbana med knytet.. ja sånna standardgrejor kändes som nog.
Hoppas på en bra dag till trots. Har fina vänner som hjälper med magasinering i eftermiddag, blir så bra det bara kan. Håller också en hård tumme för att försäkringsbolaget ska skärpa sig. Igår blev vi utkastade ur lägenheten med enbart tur att vår förening har ett uthyresrum som vi får låna några nätter. Jippi

jahapp

Några timmar efter hemkomst i onsdags

Man lär sig leva rätt så fort i det här vattenkaoset. Om det inte var för fläktarna och mögglet så hade jag aldrig tvekat att bo kvar här tills dess att det var klart. Vi har bonat in oss i Walters rum och spisen går ju att använda. Diska gör vi i handfatet men vad tusan, det går ju det med.
Att bo i ett uthyrningsrum i källarplan skrämmer mig dock. Rädslan för de stora och jag menar STORA spindlarna som härjade i Karlskrona på källarplan ( när jag läste där ) har inte riktigt gett med sig. Nä jag ljuger egentligen om jag säger att det känns okej. Jag vill nog enbart gråta och gömma mig. Hoppas lite till att badrummet inte går att torka upp med en fläkt. Det skulle innebära att vi måste få ett nytt badrum vilket skulle innebära att det ändå, någon stans skulle kännas lite bättre och mycket mer värt.

Vattenskada var det här, sail on sailor

Bilden kommer från ?
Hem kommer vi glada i hågen. Pratar om vårt drömboende samtidigt som vi svänger in på vår nya favoritväg. Hoppar in i lägenheten med sådär hoppiga ben ( obs ljug! sjukt stela ) in i lägenheten för att Per ska utbrista VA I HELVETTE! hela köket står i vatten. Hallen är mjuk som sådär blött trä kan vara, det bubblar kring listerna i sovrummet och in i vardagsrummet. VÄLKOMMEN HEM SUCKERS! men tack så jävla mycke diskmaskinshelvete!
Dagen som skulle avnjutas i ledighetens tecken, ge Walter nya rutiner gick åt till att ringa försäkringsbolag, bostadsföreningar, ordföranden, vise ordföranden, tänka va tusan!? Hur fungerar omvänd Karma? Eller Per ringde, jag tog hand om Walter och ville mest gå under/ vakna från vad som skedde.
En gubbe kommer hit och kastar sig ner på golvet med ett stålverktyg som han dunkar i golvet så Walter vaknar och säger bestämt att nej minsann, här kan i inte bo på ja en åtta veckor plus kanske två... ja för byggarna dom har ju semester dom, å här blir det möggel, å en sån där liten pojk får inte vistas i sån miljö. Ja så kan jag ju tillägga att fläktarna kommer ge er 40 grader värme här.
Historien slutar inte där... men.
Vi var på BVC med Walter och han är PERFEKT! Vi har badat pojken och han ÄLSKAR det! det plus lite mer har vägt upp dagen många gånger om. Nu hoppas vi på att någon vänlig själ kan tänka sig att hyra ut sin lägenhet till oss. Försäkringsbolaget betalar!

Från lite söder om Ume

Är i stugan i internetskuggans dal. Här regnar det ömsom är sol, sitter i en skön gungstol och beundrar Walter när han är sovandes/ ätandes/ skrikandes.
Snart är vi tillbaka i verklighetens Stockholm. Tills dess... laters!

Hola amigos!

Först och främst Stockholm BB är magiska!
Sen så är jag imponerad av tjejor som kan tänka på annat än sin Knodd när den väl har kommit. För jag kan inte tänka på någonting annat. Tid, dygn, måsten, inbokade grejor, allt känns bara lite för långt borta.
Walter är i alla fall en helt underbar varelse. Han skriker ibland, äter och sover mest. Utöver det så är han fruktansvärt gullig med en helt enorm min- repertoar.
Imorgon åker vi minifamiljen norr över, ska bli spännande, kommer att gå toppenbra men ni andra som just fött eller ni som kommer ihåg hur det var. Jag är rätt nervös för hur oskönt det kommer att vara att sitta hela vägen. Jag tror ni kan förstå mig och det känns lugnande kanske.

Hur som haver så är jag så kär i denna lilla varelse så jag går av!

Världens bästa Walter

Världens bästa Walter har kommit! En längre historia än jag orkar dra just nu, men en lycklig sådan. HURRA!!

Dag 9 över tiden

Tänkte bara lixom att, meddela

Ledsheten

Klicka på bilden för direktlänk

Det är skönt med helg. Eller, det ända som skiljer från vardag just nu är att Per är hemma och det tycks mycket om. Om än att han dras med i det tråkiga väntandet.
I ärlighetens namn finns inget annat att göra än att vänta. Och nej. Det är omöjligt att tänka på någonting annat när knodden konstant och jämt gör sig påmind, och om inte Knodden så är det en hel del telefonsamtal, sms, facebookmedelanden som alla frågar efter exakt samma grej. Fint med folk som bryr sig. Fast nu är jag leds som fan på vänta ( ursekta språket ) Men SERIÖST! så jäkla spännande kan det inte vara att befinna sig i ett trångt kvavt utrymme. 9 månader har Knodden haft på sig att ledsna. Så kom igen!

Det är tungt som fan att gå, jublar över två kilometer, mest jublar jag när jag kommit tillbaka till bilen, då av lycka att få sitta ner. Och nej, det finns inget som heter att pressa sig att gå längre, i fler trappor, mer uppför eller nerför. Ingenting lovar.
Jag lovar att glömma allt på bara sekunder mot att Knodden bestämmer sig typ exakt nu!

Dag 8 över tiden

Okej, så har dag 8 över tiden kommit. Igår var södra stockholm så varmt så vi inte visste till oss. Obehag i deluxformat. Svimningskänslor, avdomnade händer, huvudvärk och allmänt oförstånd.
Idag är det kallt och underbart i alla fall.

Dag 7 över tiden

Tänkte bara som mest meddela. 7e dagen idag. Det går tungt nu

Klicka på bilden för att spela

Klicka på bilden för att spela
Mitt bästa tidsfördriv. tick tack tick tack. har tråkigt men orkar inte göra ett nå. lyckades städa på toaletten. nu knäckt. inte på ett sovvis. tick tack tick tack. seriööööööst!

Dagen 6 över tiden

Vaknar av att någon skriker HELVETTE! och drar igång sin kan det heta slöjsåg? sån där man går omkring med runt axeln och klipper gräs man annars inte kommer åt med gräsklippare. En lagom 20 minuter senare hör jag personen närma sig mitt fönster. WRAOOM! slöjsåg? #2 sätter igång. - höhö det här går ju skitbra! skriker den ena till den andra.

Nu väntar jag. Sen sover jag igen,med all garanti. Dag 6 över tiden. Men vem räknar lixom?

EDIT! Lustigt hur ord försvinner när man är sovandes trött. Slöjsåg!? röjsåg menade jag va?